Vad skulle jag göra en dag som denna? P är inte här och sommaren som jag vill ha den verkar vara ett minne blott.
Först gick jag på ett yogapass. Det andra i mitt liv. Satan i gatan vad jobbigt. Det hade jag inte trott. Där träffade jag E & A; två trygga eldsjälar från maskis som har sett mig "växa upp". Det finns några få kvinnor i mitt liv som har och alltid kommer att betyda mycket för mig. De har sett mig från början och aldrig förvisat eller föraktat mig. De har följt, stöttat, bannat och rådat mig i många år till där jag är nu. De har fått mig att tro på mig själv. Börja på högskolan. Hjälpt mig med mina matteläxor. Visat vad och stöttat mig till vänskap. De har gråtit och skrattat med mig. Fått mig att våga känna hopp, tro och kärlek. Och framför allt, fått mig att se mig själv. Mina framsteg. Mina positiva egenskaper.
Detta kommer jag kanske aldrig att säga till er. Troligen inte.
Ett stort TACK till alla er kvinnor som jobbar outtröttligt med och för oss kvinnor som behöver er.
Jag kom hem från yogan stärkt i kropp och själ och med glada fötter. Jag tror det var så det kallades.
Posted via Blogaway
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar