Stadsplanterare

Denna malplacerade växt växte utmed "Calle Krokan". Jag vet inte om någon hade planterat den eller om det var en överlevare som bestämt sig för att växa just här omgärdad av betong. Efter några veckor såg jag att någon hade skött om den; gett den en stödpinne och knytigt ett rött band, samt gett de mer färsk näringsrik jord.

Sedan såg jag att det växte en liknande växt utanför Tivoli. Då började jag fantisera att det kanske är någon som har sått frön på fler betonghörn runtom i stan. Av vilken anledning vet jag inte, men min fantasi gick igång och jag tyckte det var en kul grej. Om det var en grej.

Sedan på väg hem på festivalens sista natt såg jag detta:

 

Någon hade slitit upp växten och knäckt den. Sorgligt.

Stranden idag.

28 grader varmt

mulet

endast en svag bris

gudagott i vattnet!

Glidslem, Sex, Drugs and Rock´n Roll!

Denna helgen har jag spenderat på Helsingborgsfestivalen. Årets första och kanske enda festival. Bara för musikens skull... Min pappa uttryckte den klassiska så här en gång: "You´re only in it for Sex, drugs and Rock´n Roll. Fast nuförtiden är det bara sex och Rock´n Roll som gäller för dig". Så sant, så sant. Fast det blev inget Sex heller på festivalen. Kanske under festivalen. Och inga droger. Jo. I form av socker. Detta inlägget ska handla om Rock´n and Roll.

Mycket musik blev det. Både bra och dålig. Den dåliga är inte värd att nämna men den bra är. Von Benzo gjorde ett mycket bra framträdande. Mycket bättre än när jag såg dem sist (kanske Mr Smith har nyktrat till?). The Sounds var proffsiga, fast jag gillar inte musiken och Majas gälla röst. Den skär genom märg och ben. Det gör hennes personlighet också. Nya band för mig som också var bra var Karavan och EVA. Som sista akt på lördagen såg vi Louise Hoffsten. Proffsig och duktig. Sorgligt att se hur märkt hon börjar bli av sin sjukdom. Antagligen frågade något pucko från publiken om hon var full för hon sade: "Nej. Jag är inte full. Jag önskar att jag vore". Skott i pannan på den.

Också såg jag på Glidslem. "--- Bandet som har punksveriges bästa namn". Enligt Jonna Ingvarson, på HD. En av mina kollegor spelar bas i det bandet. Fett ös. "Stor" publik och ett omnämnande i HD. Inte illa. Många bra musikupplevelser på endast tre dagar.

Louise spelar underbart bra munspel.

Hejdå Mormor och Boden. På återseende.

Även om jag tycker om Boden som stad väldigt mycket, om en stad kan ha ha affektionsvärde har Boden det för mig, är det inte det primära skälet till att jag åker dit. Det är för att hälsa på min älskade mormor. I år bjöd hon på fläskpannkaka, kotletter, biff och massor med jordgubbar och grädde. Det gör hon vaje gång.
Och innan resan upp säger hon alltid att i år kommer hon inte att orka laga mat så jag måste hjälpa henne.
Och varje gång säger jag att det inte är något problem.
Och varje gång tror hon mig inte.
Och varje gång säger jag att jag lagar mat hemma varje dag och att det faktiskt inte är något problem.
Och hon tror mig inte.
Och varje gång har hon lagat fläskpannkaka, biffar och kotletter så det räcker till ett helt arbetslag. Min mormor har jobbat som kokerska.

Brorsan och hans sambo hade hälsat på någon vecka tidigare och pratat om att hon kunde köpa en mobil. De hade till och med varit och tittat på 3 olika modeller som var speciellt lämpade till otekniska människor. Det blev min lott att hjälpa henne köpa den och lära henne den. Hon behöver en mobil så att hon kan ringa efter färdtjänst när hon har handlat på Coop och inte orkar gå hem. "Lånetelefonen har gått sönder och de tänker då int laga den och kvinnan i kundtjänst var då så otrevlig, så henne är det int värt fråga något mera", som mormor uttryckte det. Jag programmerade in färdtjänst på snabbval A och mitt nummer på B, också tränade vi att ringa till mig och min bror. Sedan fick mormor för sig att hon skulle ringa färdtjänst. Nej nej tyckte jag. Gör inte det. Det tyckte mormor så hon ringde:
Ft: ---
M: Hej
Ft: ---
M: Det är jag. Vera.
Ft: ---(B är en liten stad och tydligen visste de vem Vera var).
M: Jag har köpt en mobil och jag skulle bara provringa med den.
Ft: ---
M: Hejdå.
Ft: ---

En jägare som inte sköt med kulor som blästrats i åtta år och en spion som inte var en spion.

Ett måste när jag är i Boden är ett besök på Havremagasinet. Årets utställare var en av konstnärerna från Bodenskolan, Boden fotografer och Tema Island och dess element. Måste säga att jag blev besviken på årets temautställning. Den brukar alltid ha flera konstnärer som tilltalar mig på ett eller annat vis. Men det fanns liksom inget som fångade mig i år. Det bästa var från Bodenfotograferna.



 

Havremagasinet

Uppifrån och ned:
Stig Sandberg

Fotograferad av Bodenfotograf.

Norrländsk jägare från 1800 talets slut.

Tema Island och dess element.

Roni Horn-Asphere

Ivar Valgardsson-Watercolor

Hrafnhildur Arnardottir-Nervescape

 

Då Boden ligger granne med Luleå som är Norra Norrlandskulturcentrum kanske man inte förväntar sig att Boden skulle se det som lönsamt att skapa någon form av större kulturutbud i Boden. Men de har gjort Havremagasinet som är ett mycket besökvärt kulturcentrum. I år har de också byggt en utomhusteater "Kläppenteatern" som jag också besökte. Sommarens teaterföreställning hette "Enbom. En SpionOpera om en spion som inte var en spion och en opera som inte riktigt är en opera". Den var helt klart sevärd, rolig, intressant och lärorik. Att sen biljettpriset var något högt satt...äsch, den var bra. Det var det värt.

 

Till sist anser jag att Bodens kultursatsningar är väl värda ett besök : ). 

Miljöombyte

Det första som slår mig när jag ut från Kallax är luften och naturen. Luften är liksom friskare och naturen mer...annorlunda. Man lämnar Skåne eller Danmark med öppna vidder och fält så långt du kan se, med inslag av en och annan buske eller lövträdsdunge, och kommer till djup, tät barrskog som slår emot dig som en vägg.
Här behöver jag bara gå "runt hörnet" så är jag mitt i naturen. Den tränger sig på och tar över även i stan.



Onsdag

På stranden idag:

Jättevarmt i luften

Molnfri himmel

Skönt i vattnet

Endast en lätt svalkande bris.

Ont. Det gör ont.

SATANS JÄVLA FÖRBANNADE SKIT!!! Vad ont det gör.

Den som väntar på något gott...

... väntar alltid för länge. Gammalt ordspråk.

I stället för att vara här och nu och njuta av min ledighet.

Först väntar jag på och längtar efter min semester i flera veckor. Räknar till och med ned dagarna. Tortyr. Sedan när jag väl har semester planerar och förbereder jag på mina nu lediga dagar minsta resa in i detalj. På torsdag ska jag hälsa på mormor. Imorgon ska jag packa. Och jag måste börja tidigt. Jag gör det så jäkla svårt. Blir aldrig klar. Det kommer att gå åt en hel semesterdag åt packningsångest. Packar som att jag ska till världens ände eller ödemarken. Jag har påbörjat min lista.

 

Idag har jag promenerat och faktiskt joggat i Jordbodalen. Blev glatt överraskad över hur min kondis har förbättrats. Tyvärr får jag känningar i mina benhinnor så fort jag springer utomhus. Dessutom behöver jag köpa nya joggingskor. Dessa ska med på resan. Läste i ett kåseri om musik: Att människor inte längre frågar efter bra låtar, utan om låten är bra att träna till. Blev inspirerad och gjorde en egen Träningslista på Spotify att lyssna på under mina Bodenruntrundor.

 

 

Nu får vi snart inte plats på "Ballen" längre enligt P. Jag kan hålla med. Det börjar bli lite trångt. Mitt senaste tillskott: En egen liten bit av skogen.

 

Pålsjöskog för att vara precis ;)

 

Mitt opi.. jag menar mina ängsväxter tar sig ;)

 

Vi har pratat om att nästa år ha ett Tema och satsa på örter, läkande-, helande- och rekreationsväxter och svampar på "Ballen" ;))).

Måndagsångest

Vaknade alltför tidigt idag med. Kroppen och hjärnan är väl fortfarande tidsinställd på att gå upp och jobba. Läste riktigt länge igår. Försöker bli klar med en allt för tråkig bok så jag kan påbörja en ny mycket bättre, roligare och intressant bok.

Hjälpte P med datorn och jobb. Håller tummar och tår. Sliter vårt hår. Måtte han få komma iväg snart.

P: Du är söt.

J: Nej, du är söt.

P: Du är sötare.

Jag tittar ner...

J: Nej. Du är faktiskt sötast.

Bokade biljetter till mormor via en dansk sida. Upptäcker när betalningen är klar att jag bor i Danmark. Panik! Sitter hur länge som helst i telefonkö. Jag vill inte veta vad den räkningen går på. Tusenlapparna jag tjänade på att åka från Kastrup istället för Ängelholm kanske jag förlorade i telefonkön... Det visade sig att det inte spelar någon roll i vilket land jag bor. Det var ju skönt att veta...Tror jag...

Nu är klockan 13:18 och jag ska ta tag i min dag och göra något bättre av den.

Semestern hittills.

Min första semesterlördag startades med Step. Vid passets början var vi 5 st deltagare. När stretchen inleddes var vi 2 tappra själar kvar ;). Det berodde inte på instruktören (hon är superduktig) och jag brukar ha svårt att hänga med i koreografin. Fast denna gången hade hon tid att visa många gånger.

Sedan bar det av till en solig och blåsig strand för att bättra på min hemska bonnabränna och bara njuta.

 

Söndagen vaknade jag 06:20. *GRRR*MORR*. Knep ihop ögonen och lyckades somna om. Är det inte ett typiskt tecken på semesterstress? Inte strandväder idag så det blev en cykeltur till Linneas trädgård med lunch och inköp av blommor. Sedan gravarna.