Ännu en ett dygn för kort helg

I fredes slängde jag luren i örat på P. Jag slutade sent (stängde på jobb). När jag kom hem gick vi ut och åt på "kinesen". Efter det handlade vi till lördagens "bjudning".
På lördagen kom P´s mamma, bror och en av hans systrar. Vi bjöd på kalvfärsbiffar, potatis, sås och sallad. Till efterrätt, en retrorätt; Päronhalvor med smält After eight, glass och grädde. Det var trevligt och jag tror de tyckte maten var god. Det blev inget kvar i alla fall. Vi fick fina inflyttningspresenter...

En söt vårkruka av brodern.

Tjusig Garderobsblomma av syster och mamma.

Också denna helt underbara kvinna. Precis som vi ska se ut ;)

Söndag cyklade jag till gamla lägenheten för en sista puts innan jag ska lämna ifrån mig den imorgon. Sorgligt. Tog en fika hos mina f.d. grannar. Jag och P gick en lååång söndagspromenad. Det är nog tantpoäng på det med; att söndagsflanera med sin gubbe.

A 85 år: "Vet ni hur många rynkor en koröv har?"
Vi andra: "Öh nej?"
A: "Hela röven full."

Lukten

Jag har tyckt ända sedan vi flyttade in i lägenheten att det luktar underligt i vardagsrummet. Alla som har varit här har hållt med. Förslag på följande orsaker har kommit upp:

• Något/någon har dött och legat död i vardagsrummet. Förslagsvis den tidigare hyresgästen.
• Mögel.
• Lim, färg eller något annat från renoveringen.
• Cigarettrök.
• P´s gamla soffa (P´s eget förslag).

Nu har jag fått bekräftat att jag inte inbillar mig. Grannen ringde på häromdagen för att tala om att min katt "hängde" över balkongräcket (som hon alltid gör). Av någon anledning började vi prata om lukten. Då berättade grannen att den gamla tanten som hade bott i lägenheten före oss i urminnestider, var en riktig samlare (och att hon inte dog i lägenheten). Hela lägenheten var full med skräp, saker, kartonger och kattburar/kattlådor (hon samlade tydligen på katter med, som hade kissat och bajsat överallt). När tanten flyttade fick de riva ut hela lägenheten, sanera och totalrenovera den.
Tydligen hade hon "nätat" in hela balkongen som småfåglar fastnade i. Dessa tog hon tydligen in och matade katterna med. (Fast P sa att hon kanske åt dem själv).
Så lukten kan bero på i princip vad som helst... Jag vet inte om den förklaringen känns bra eller dåligt.

Jag föreställer mig att det såg ut som en kombination av de här två fotografierna.

En helg går så fort. Alldeles för fort.

Lördagen regnade bort. Inte roligt alls.
Söndagen bjöd på fint väder så vi tog en lång promenad och "turistade" i vår egen stad. Tittade på gamla hus på och runt omkring Springpostgränden och utmed Norra Storgatan. Det äldsta är byggt redan på 1600-t. Så här klädde man sig på den tiden.

Tyvärr hade jag ej med min egen kamera, så de är fotona är inte mina...

Annars har jag tillbringat alldeles för många timmar här.

Det är så jag får lite ångest för att jag inte nyttjar helgen, d.v.s. min lediga tid fullt ut. Å andra sidan var jag trött efter min första jobbvecka efter nästan 3 veckors "ledighet".

Detta är ett av Saras två (tre) absoluta favorit sovställen.

Det andra stället är givetvis i sängen. Det (tredje) stället är också sängen, fast under överkast och täcken. 

Alla Hjärtans Dag.

Jag fick bl.a. 3 rosor av min Älskade P. "En för varje år vi har varit tillsammans", som han sade. Han är inte så lite romantisk ;).

Ett brev och ett telefonsamtal.

Först damp det ned ett brev från mitt jobb.

Jag höll på att få en hjärtattack och vågade inte öppna det först. Rädd att det var ett avsked eller något annat hemskt. Efter att ha druckit en kopp kaffe och rökt en cigg vågade jag öppna och fann detta...

...några av barnen hade ritat många, många teckningar till mig. Jag misstänker starkt att det är mina goa och helt underbara kollegor som har "inspirerat" dem till detta.

Någon timme senare ringer chefen och meddelar att utredningen är klar, rapporten inlämnad och redovisad, och att jag är välkommen tillbaka till jobb imorgon.

Jag är så lättad och glad. Lite nervös är jag också, men mest glad. Det är bara en sak; efter att ha varit ledig i närmare tre veckor har jag vänt på dygnet och börjat sova mer än 10 h per natt. Första dagarna kommer att bli en stor GÄSP.

Men jag är ändå glad. Och P säger att nu är det inte mest synd om mig längre ;)

Helgvibbar

Lite smått & gott från helgen som kom och gick.

Vi gick på bio. R.D.Jr är på väg att bli min nya J.Depp.

Städade och sade farväl till min gamla trygghet som har tjänat mig väl. Sorgligt.

Min älskade promenadkompis är hemma hos mig igen. Så det har blivit måånga låånga promenader.

IIIH! AJ! NEEJ! FAN! ...eller...förresten...YES!!! P kommer hem om 5 dagar. I så fall hinner jag precis.

2 bra och, en mindre.

Har varit låg sedan i måndes. Min ledighet börjar tära på mig. Precis som sorger, flyter grubblerier, och mina har kommit upp till ytan nu. Måste tvinga mig att träffa någon eller göra något varje dag.

Idag har jag lunchat med A. Alltid roligt att träffa henne, och skönt att inte behöva prata om "mitt" elände. Efter ett tag var hon tvungen att åka hem till sin "la familia", då gick jag till Dunkers och tittade på Sara Granérs utställning. Det var en uppfriskande och färgstark upplevelse jag varmt kan rekommendera. Gratis var den också.

Av: Sara Granér

Sedan fredagen den 13:e har jag inte velat ta bussen av rädsla att stöta på föräldrarna. Eftersom jag inte orkade eller hade lust att gå hem, tog jag efter en funderare bussen. På bussen sitter mamman. Och hon ser mig. Och hon ser att jag ser henne. Bådas blickar är rädda. Hennes blick innehåller fler känslor men det är inte min sak att tolka. Jag hoppas bara att min blick, förutom rädsla, också visar förakt, innan jag vänder bort den och ställer mig med ryggen mot henne. Det blev ingen scen överhuvudtaget. Hon varken gapade eller skrek eller hotade mig denna gången. Jag andades ut en stor lättnadens *SUCK*.