Stor *SUCK*. Jag kan inte ha semester. Vaknar tidigare och tidigare. I morse vaknade jag redan kl 6:00. När man är ledig ska man sova och bara njuta av att inte göra någonting. Det kan inte jag. Inte än. Jag blir stressad av att vara ledig. Stressad av att inte behöva göra något. Känner mig onyttig. Måste göra en massa saker. Måste njuta. Måste sova länge på morgonen. Måste uppleva. Måste umgås.

Funderar på om jag inte ska ta på mig de snabba skorna och gå en promenad innan jag äter dagens lunch; en mindre jultallrik med lax, sill, skinka och ägg.

ÅNGEST. PANIK. Igår kunde jag knappt få på mig mina jeans. Fick slita dem över låren och kunde med nöd och näppe knäppa dem. När jag sedan böjde mig ned för att ta på mig strumpor och skor höll jag på att tappa andan.

Promenerade förbi Maskis igår. Och köpte lite handgjorda grejor. Och snackade lite skit. Och skrattade. När jag skulle gå sade E att tjejerna hade frågat om jag inte komma imorgon (idag) också och underhålla dem. Jag gör dock bara en gratis föreställning om året. Funderar på om jag ska åka dit idag med en sopsäck med kläder jag har (hade) krympit ifrån. Nu har jag kanske växt i dem igen...

Detta plus lite till köpte jag. Jag köpte två likadana ljusstakar till som jag dekorerade med torkade äpple- och apelsinskivor och kanel, och gav till farmor. De blev jättefina och farmor blev glad.

Jag ville inte vakna. Ville inte gå upp redan. Jag har ju semester. Då ska man sova länge. Vila ut. Vänder mig om. Drar täcket över huvudet. Vänder mig om igen. Och igen. Lägger mig på rygg med händerna/armarna strategiskt placerade över bröstet och magen. Lägger mig på sidan och låter armen ligga ovanpå/utmed kroppen. Drar täcket över och in under fötterna. Tillslut ger jag upp. Klockan är runt halvåtta. Då har S försökt få upp mig i kanske 45 minuter, en timme. Hon har trampat på mig. Bitit mig i tårna. Tryckt ner tassarna allt hon kan i mig. Lagt sig på mig. Lagt sig på mitt bröst och andats tungt och stirrat på mig. Lagt sig på min sida och strykit mig i ansiktet med svansen. Kittlat mig med sina morrhår. Lagt sig bredvid mig och tok-kurrat. Hon vill ha sällskap.
När jag drar för gardinerna och ser detta vackra är hon förlåten. Jag älskar när det snöar.

26 December

På väg hem stannade vi i Luneburg, en gammal stad med skitgamla bevarade hus. Bevarade ända sedan tidernas begynnelse, sedan Ringsjön brann...ja ni fattar, att jag har glömt sedan när. Men gammalt var det i alla fall. (Och jag bara inte orkar kolla upp det på nätet). Där åt vi lunch i Rathaus:et, efter att vi hade tagit en promenad i stan.
Där fanns många mysiga udda affärer. Tillexempel en för de som använder sig av speciella örter...

Bebyggelsen (som såg likadan ut i hela staden) och saltkranen nere vid kanalen.

Också lite udda, roliga detaljer och inslag på hus och i stadsmiljön.



25 December

Idag åkte vi till Hannover Zoo. Det var en upplevelse. Jag fotade och fotade alla djur tills batteriet tog slut. Nu efteråt undrar jag varför. Vad ska jag med hundratals bilder på djur? Några favoriter kan jag ju visa.
Som de här vackra vargarna som alla började yla samtidigt.

                                         Timberwolf

Den här buffeln har precis sniffat sin kompis i rumpan.

                                           Luktade fy

Seriöst alltså. Kan man få ha lite privatliv. Jag kissar.

Präriehundar. Inte att förväxla med Piff & Puff.

Sötaste goe Isbjörnen har satt sig strategiskt så att "fiskkastaren" omöjligt kan missa denne.

Och sist och minst; den 2-3 veckor gamla helt underbart bedårande elefanten som kämpar med en alldeles för stor och tung rova.
Om jag böjer mig ned på knäna och snurrar snabeln runt rovan, för att sedan resa mig upp...

...så går det inte.

Om jag föser upp rovan på snabeln med foten då...

...så går det inte heller.

 Det ska gå....på något sätt ska det gå.

Se så fint de står i storleksordning. Och hur ungen bakom skaften står med rumpan vänd mot publiken.

                             "Ajöss och tack för rovan".



24 December

Hotellfrukosten hade allt. Den var perfekt. Som en hotellfrukost ska vara.

Det var tänkt att vi skulle åka till Celle, en stad i närheten med urgamla korsvirkeshus och en julmarknad, men eftersom vägarna däromkring var igensnöade och det hade inträffat en dödsolycka, bestämde vår lysande reseguide (brorsans flickvän), att vi skulle till Hannover istället. Jag shoppade.

                     Stor fin väska och sjal.

                                          Tittade på konst.

Tycker inte ni också att det är något ledsamt över elefanten. Den ser ut att vara en pigg, social och hetlevrerad sydamerikan, och nu står den här alldeles färgglad, ensam och insnöad.

På en tvärgata alldeles intill den stora shoppinggatan gick vi också.

Sedan upplevde vi den öppna, glada, sociala tyska cafékulturen. Och jag tror att en tysk stötte på mig klockan ett mitt på dagen inne på ett café.

Utanför cafeérna spelade de hög musik, drack, rökte, minglade och pratade.

Tillbaka på hotellet solade, bastade och bubblade jag. Sedan gick jag en promenad och utforskade närområdet.

                                         Ännu mer konst.

På kvällen bjöds det på julbuffé och Gluewein. En mycket trevlig och avslappnad julafton. Skönt att slippa all stress och alla förväntningar.

23 December

Kl 04:30 gick jag upp för att packa färdigt inför julmarknadsresan till Hannover. Tog en åksjuketablett. Den snälla busschauffören på 1:ans buss som var 29 sekunder för tidig, lät mig springa bort och lägga en nyckel i M:s postfack. (Vilken senare skulle visa sig inte alls hamnade i rätt postfack). De andra tre bussresenärerna log trött och överseende mot mig. Vi kom ca 1h försent iväg från Öresundsterminalen pga av det dåliga vädret. Hela resan genom Danmark och Tyskland såg exakt likadan ut.

                      Så här. Snö snö och åter snö.

När vi åkte Rödby-Puttgarden, var jag glad över att jag tog åksjuketabletten , för fy vad det gungade. Jag mådde inte bra.

I Tyskland stannade vi och åt lunch på en båt. Eh förlåt, en restaurang där inredaren hade haft båtdille. Det fanns båtar överallt. Mitt i båten, restaurangen kunde man sitta och äta i en båt.

Eftersom man ska smaka av de lokala specialiteterna beställde jag något så exotiskt som en schnitzel... Efter det bjöd de på kaffe och en tysk mycket god julkaka.

                          Ett av väldigt många skepp.

På grund av vädret var det trafikstockning på autobahn. Ganska länge låg vi å kröp i 10 km/h. Efter ett tag höll gubben bakom mig bryta ihop. G:" Det här var ju också ett jävla sätt att fira lillejulafton. Jag sade ju att vi skulle stanna hemma. Sitta fast på en satans bussfan", and so on... Hans fru:" Nu ska vi tänka positivt". Och gubben blev tyst.

Vi kom fram till hotellet ca 3 h försenade, och jag var tacksam att det var en buss och inte flyg eller tåg jag skulle resa med. Då hade vi med all säkerhet inte kommit fram.

Hotellet var jättefint. Hotellrummet såg ut som de flesta hotellrum gör. Opersonligt med standardinredning, men jag känner mig ändå rik de få gånger jag har sovit på hotell.

Det enda jag störde mig på var att tyskarna envisas med att dubba ALLT. Det enda de inte hade dubbat var musiken på MTV och CNN. Mätt och trött stupade jag i säng.



3,5

3,5 kg mer vägde jag i morse. Det är f-n inte klokt. Hur gick det till? Nästa år är det jag som börjar träna. Därmed basta.
Varför inte imorgon undrar säkert du? Jo, därför att idag fick jag ännu en läcker chokladask i julklapp. Denna av N. Som jag förresten tog en fika med på Waynes. Också uträttade jag lite ärenden inför min stundande bussresa. Växlade pengar och köpte en sådan där liten väska man har innanför sina kläder när man reser (jag börjar verkligen bli gammal).
Jag ser väldigt mycket framemot min semester. Jag är så fruktansvärt trött. Vill egentligen varken se eller höra en människa på min ledighet (också ska jag på en bussresa med 47 andra resenärer). Jag ska packa med min mp3:a, böcker och öronproppar, stänga ute och gå in i min egen värld.

Sanning nummer 1: Imorgon ska jag städa färdigt.
Sanning nummer 2: Därför att S i detta nu busar runt med gammal stelnad spaghetti.

Julklapp från jobb. Snygg och tung. Jag har den innanför dörren ifall det kommer någon ovälkommen och hälsar på. Typ TV- och Radiotjänst. Eller Jehovas vittnen.

Fredag

Jag har varit dödstrött i flera dagar nu. Kan inte komma på något annat än vädret, för det känns inte som att jag håller på att bli sjuk, och mensen är punktlig...

...C på jobb, sade att -"Det kan bero på att du ger allt, hundra procent på jobb. Och det är positivt, men om du fortsätter så kommer du att bränna ut dig". Hur det än är och blir med det, kändes det bra att få beröm.
Ett annat plus i kanten vill jag ge mig själv idag när jag på vårat arbetslagsmöte inför rektorerna ifrågasatte G´s arbetsinsatser. Jag är trött på att de inte säger åt honom, att han kommer undan med att inte göra sitt jobb, medan jag och C förväntas (och gör) både vårt och hans jobb. Att G sedan ljög rektorerna rakt upp i ansiktet kunde jag inte göra något åt. Då...

Idag fick jag en julklapp av ett av barnen. En STOR chokladask. Och nu har jag ångest för jag har redan klämt i mig en tredjedel. Det blir inte mer ätande ikväll. Nästa år blir det nygamla hårda tag igen.

bildbevis

Nej. Jag gör det inte. Jag vägrar. Jag tänker inte städa. Idag heller. Så det så.

Ansiktsblind, blind eller bara (här kan du fylla i själv)

Jag har alltid sagt, och tycker själv, att jag är lite ansiktsblind, har lätt ansiktsblindhet. Inte så illa att jag lider av det eller ens kommer i närheten av diagnosen Prosopagnosi, men ändå. Ibland har jag svårt att känna igen ansikten. Ett exempel:
Två av mammorna på jobb är systrar och oerhört lika varandra. Häromdagen tog jag fel på dem. Igen. Och då bär bara en av dem slöja. Så kan det vara.

Lussedax

I morse något efter kl 7 snarare snubblade, stapplade och tultade, än skred, det årliga Luciatåget fram på avd.7. Jag är så stolt över "mina" duktiga barn. De sjöng fint och gjorde rörelserna till. Och föräldrarna (nästan alla), skötte sig också. Den enda som inte deltog aktivt var G (pedagog).

Tryggt att få hålla allra bästa kompisen i handen när man känner sig vilse i en skog av långa ben.

Allra stoltast är jag över mig själv. Vår gitarrist var sjuk så jag fick ta ledningen. Inte så att jag spelar gitarr, men jag tog täten och ledde och "dirigerade" lussetåget. Också var det jag som gick in och förberedde föräldrar, sade att vi var redo och bad dem att inte fota med blixt förrän efteråt. Allt på eget initiativ, utan att bli ombedd. Detta hade inte skett för ett år sedan utan en kniv mot min strupe, dödshot. Ja, ni fattar. Underbart att själv kunna se min utveckling så tydligt.

I lördes köpte jag denna fina tunikan. Den var dyr efter mina mått räknat. Jag är en mycket generös människa, mot andra. Definitivt inte mot mig själv. Jag tänkte ha den på "jobbjulfesten", som jag ser framemot. Hoppas på god mat och trevligt sällskap. Och att man får sitta med vem man vill. Är lite trött på att bli placerad i olika grupper med främmande människor hela tiden.

Den är grå och ser inte ut som en sopsäck i verkligheten.

Också har jag julbakat; Lussekatter och pepparkakor. Farmor och pappa fick också. Annars äter jag upp allt själv och det kan ju aldrig vara bra för figuren.

Mumsfilibabba för glöttamagar.

Också mycket goda. Kanske med lite ost och saftglögg senare ikväll...

Det blir nog kanske ingen Maskrosjulmarknad för mig i år. Men tomten och tärnorna har jag tagit fram. Förra årets Amaryllis har knoppat till sig i år igen, också har jag köpt en för i år med.

Nu är det bara lite julpyssel kvar.

Yippie-kay-JAY!!!

Jay vann. HURRA för honom.

BUU för dagens väder.

Sunk-fredag

Skönt med slappe-sunk fredag. P har åkt sin väg, så jag kan sunka till mig på riktigt. Saknar honom, men måste erkänna att det är skönt att kunna bre mig i sängen. Ikväll ska jag titta på Idol-finalen och hålla tummarna för Jay (trots hans snedsteg med Minna och omogna bad guy image).

Till det ska jag avnjuta en kolhydratfri och god "Keso a la Malta":

500 g keso
2 dl vispad kall grädde
1 clementin

Skölj och låt keson rinna av, för att bli av med sältan.

Smaksätt med (efter eget tycke och smak):
Rivet apelsinskal, kardemumma, kanel elr/och mortlad anis.

Ha en god kväll ;)

Pensionärsvarning eller en alternativ jul

Så var det då gjort. Jag har precis betalat för en julmarknadsresa till Tyskland. Det ska bli spännande. Jag tycker om upplevelser. Och jag är väldigt lättroad. Det måste man vara om man betalar 3700 kr för en bussresa på 4 dagar för att gå på tyska julmarknader med 47 andra medresenärer där medelåldern troligen ligger på minst 65 år.

Jag ska åka med min bror och hans flickvän (som ska jobba på resan som reseledare/guide). Ärligt talat ser jag fram emot resan; att sova på hotell (jag ska packa bad- och träningskläder), gå på Hannover zoo, danskvällen (vad det nu innebär, med skräckblandad förtjusning), också tror jag att "flickvän" kollar upp några alternativa utflykter.

Cykelhjälm, lysegula reflexvästar och invigning av årets lucia kan slänga sig i väggen. Julmarknadsresa till Tyskland= Pensionärsvarning!!!

Därför kan inte H och S vara med och "Lussa"

H: "Om två dagar ska vi gå till Irakien".

Så rätt, men ack så fel.

Ett helt vanligt samtal

P: "Men som du låter".
J: "Jag vet. Jag blev bara så snorig helt plötsligt".
P: "Det är nog din hjärna som rinner ut".
J: "Tror du det?"
P: "Ja. Det gröna som rinner ut ur näsan är hjärnsubstans".
J: "Jag trodde hjärnslem var lila".
P: "Nej, det är det inte. Och det heter faktiskt hjärnsubstans".
J: "Jag trodde det var ektoplasma. Det är ektoplasman som är grön".
P: "Vad är det för något".
J: "Det är spökslem. Har du inte sett Ghostbusters?"
P: "Jo".

P är 45 år och J är 38 år.

Söndagsutflykt

De säger att grunden för en bra dag ligger i att äta en ordentlig och näringsrik frukost. Alltså...


     ...bara kolhydrater

Efter den nyttiga frukosten tog jag och P en promenad till julmarknaden på Fredriksdal. Julskyltningen i stan kan slänga sig i väggen. Först gjorde vi ett besök i stallet.

djuren

the big black boss

Sedan upplevde vi julen som den var förr i tiden.


     med korvstoppning

                                          dukat julbord

Hönsen och kaninen fattar jag. Fågeln längst till vänster vet jag inte om jag vill veta.

Till sist kan man köpa den minsta halmbocken för den nätta summan av 250 svenska riksdaler. Om man känner att julkassan inte räcker, kan man göra en egen som den fina man kan skymta i fönstret. Jag lade mina pengar på mat (som vanligt), 2 flaskor glögg, korv, choklad och torkad frukt.

En stad i ljus. Och i snö.

Det är helt otroligt. Vi har fått snö redan i november i Skåne. Det gillar jag. Mycket. Det blir ljust och tyst. Lite ljusare och tystare i alla fall. Och även om termometern visar på minusgrader tycker jag det känns bättre än när det regnar och blåser. Det blir liksom krispigt. Och mysigt. Nu måste det fortsätta vara minusgrader, för när detta ska smälta bort är det långt ifrån lika mysigt. Funderar på att köpa en pulka.

Har varit på julskyltningen i stan idag. Tänkte egentligen inte gå, för jag tycker den har blivit sämre och sämre för varje år. Men vi, jag och P gick en lång promenad ner till havet och sedan till terasstrapporna för att se på uttagningen av stadens Lucia och invigningen av det årliga ljus- och ljudspelet. Känns som det ger vuxenpoäng i nivå med att använda cykelhjälm. Om inte ännu fler. På gränsen till pensionärsvarning. På kvällen åt vi pizza och senare drack vi varm choklad och åt pepparkakor med ost och blåbärssylt. (Förbannar "Maskrosorna" som introducerade detta underbart goda och dåliga).

Vid "Hemlösas"

Södergatan 

och Södergatan i Hbg. Och Kina, Spanien, Mexico, England, Italien, USA, Danmark (m.fl.?).

Terasstrapporna