September

Nu är det September. Till och med en vecka in i September och det är fortfarande varmt. Tredje gången jag badar denna månaden.
Om farfar hade levt hade han fyllt 96 år idag. Jag och pappa var vid gravarna idag och lade blommor. Jag saknar dem. Mamma, farfar, farmor. Kanske inte morfar så mycket. Det var tjugosex år sedan han dog, men jag undrar ibland hur mitt liv hade varit idag om han fortfarande hade levt. Han var min idol, hjälte. Min superhjälte när jag var barn. Han var med all sannolikhet inte perfekt, men i mina ögon då var han mitt allt, och det räcker.

Tog en promenad genom Pålsjö där löven har börjat falla, ned till Tropicalbeach. Gick utmed supersnofsiga Strandvägen som först i år verkligen är fin med sina regnbågsfärger. Tack till kommunen för det temat i sommar. Fortsatte förbi Friabad, Gröningen och Norra hamnen som var fyllda med sommarmänniskor och studenter. Studenter som ska nollas och festar. Apropå det, så här lät det på ett upprop på läkarlinjen. Det är bra att veta att om man inte är på plats vid uppropet förlorar man sin plats: "Kim Hoang. Kim Hoang. Finns det ingen Kim Hoang här idag? Nähä, nä. Då får vi sätta hen här. Men...här står det Kim Hoang igen. Är det tryckfelsnisse som varit framme, eller är det samma Kim? Eller har vi två med samma namn? Finns det någon Kim Hoang här? Inte. Hur ska vi göra då? Äsch. Vi skriver in dem på samma plats. Här är fullt så de får dela plats. Enkelt så, de har ju samma namn". Min kusin trodde inte sina öron och undrade vart han hade kommit. Det visade sig att det var andraårsstudenter som skojade till det. Allvarligt och tungt så det räcker kommande år.

Jag köpte sallad, kaffe och dricka på Espresso. Kan inte förstå what's the fuzz about det stället. Osmakligt är det. På stranden låg en av trogna badgäster. Hon ligger bakom mannen i färgglada kläder. Varje sommar har hon varit där med samma man. De ser ut att vara riktigt dryga och fina i kanten fast de inte är det egentligen. Sitter solbrända bakom sina solglasögon tittar nedlåtande och går som de skitit på sig. Några av de andra stammisarna nickar obemärkt en hälsning, men aldrig de. Nåväl. I år har hon haft en ny karl! Han är inte alls lika brunbränd och spännig som den andra. Ser rentav trevlig ut och verkar inte vara ett strandproffs. Förändringar. Den äldre strandtanten, den riktiga strandtanten är dock kvar. Lika brunbränd, fortfarande oftast ensam, ibland tillsammans med en väninna.

Paret är för mig okända. De hade ritat ett hjärta i vattenbrynet som jag gick runtom när jag skulle bada. Fick mig att undra: varför har de ritat hjärtat, visat sin kärlek vid vattenbrynet. Deras kärlek måste ju kännas evig nu (även om den i framtiden måste underhållas), och där vid vattenbrynet suddar vågorna snart ut den.
Ser alla fartyg och saknar min Gubbli. På något sätt är det trösterikt att se dem åka förbi och tänka att någonstans där ute är min P.

Nu är kl.18:15. Så fort kvinnnan som har badat fullt påklädd med slöja är färdig på toaletten, ska jag gå hemmåt. Tror jag stannar till och tar en glass. I morgon ska det rengna.

Posted via Blogaway