Lika tråkigt väder idag. Frustrerande när man är ledig. Men efter att ha grottat in mig hela midsommarafton måste jag ta tag i och väcka mina endorfiner. Med enormt motstånd och mot min vilja (varför har jag så svårt med mitt eget bästa?), cyklade jag mellan skurarna till Pålsjöskog.
Vid Pålsjöpaviljongen stötte jag på brorsans x (som nu bor i Stockholm) och brorsans kompis lillebror (den sistnämnda för första gången).
Varför är det så svårt att komma iväg? Jag vet ju att efter 10-20 min börjar endorfinerna kicka igång. Väl hemma var jag pigg & glad igen. Städade och lagade mat...
...Jag har fått dille på nypotatis med smör och dill. Tredje dagen som jag äter det. Denna gång med kotletter.
Det blev en bra midsommardag och jag somnade gott, medveten om att jag var ledig morgondagen med. Ännu en dag med nya möten och alla möjligheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar